20.3.-23 VN Orättfärdigt och förtidigt att kritisera Västra Nylands välfärdsområde

Drygt en månad hade gått när Henrik Wickström (SFP) hittade många otillfredsställande brister i VN välfärdsområdets aktioner (VN 17.2.). I ledaren Thomas Sundström fortsatt på samma linje och var orolig om speciellt servicen på svenska. I ledaren (VN 3.3.) Marina Holmberg inrapporterade att numera är det mera byråkrati att syssla med för arbetare och vissa har sagt högt att de tvivlar om det är värd att fortsätta i sina tjänster. 

Den officiella målsättningen var att servicen som allmänt skulle fortsätta så som det var för före årskiftet. Så har det gått stort sätt och jag undrar om Wickström som sitter i styrelsen som andra vice ordförande hade några orealistiska förväntningar. 

Det är mycket planering och organisering som har skett bakom scenen med det tar sin tid innan de syns som smidiga processer.  Jag vill berätta vad till exempel har hänt i stor skala. Tidigare var det 130 telefonnummer för de äldre att ringa för hjälp. Nu är det två nummer till seniori-info till och med e-post om det är tillhanda. Den som svara riktar samtalet till den rätta personen om hon inte kan sköta ärenden själva. När man fick den första reklamationen att inte svenska  talas systemet blev förändrad. 

Holmberg har rätt att standarden inom hemvården och på serviceboenden i Ingå har legat på toppennivå. Det sätter en bra ändamål för hela området - och sådana behövs - men det kan inte nås inom ett par månader för tiotals människor. 

Wickström lyfter upp att den förebyggande hemvårdsservicen fungerar inte mera som det har gjort  förr i Ingå. Dvs. en allmän hälsoundersökning för alla som har fyllt 70 år. Att det inte är så mera beror på att den sköterskan som gjorde dessa sade upp sig - förändringen har ingenting med harmonisering att göra. I ingå det gällde 70 personer årligen och var väl nyttigt tror jag. Välfärdsområdet kanske  börjat det om någon gång i framtiden med det borde organiseras för 5000 människor runt omkring hela området och den skalan är inte så lätt att ordna.

Men varför har man ett sådant underskot med hälsoservicen på området?  Jag talar om läkareförhållandet som jag känner bäst. I Hangö gjorde ämbetsmän ett par år sedan bisarra beslut och började sina äventyr med privatisering. Staden behöver minst fyra läkare men har bara två. I höstas före välfärdsområdena grundades var det dagar när det inte fanns en enda i tjänst.

I Raseborg i höstas fick vi läsa att det var fyra läkare kvar i nitton tjänster. Idag har det tredubblats. 

Jag vill säga att det är inte bara frågan om okunnighet i förvaltningen utan man måste också titta på politikernas ansvar. I Raseborg och trakten har SFP varit det största partiet under flera årtionden men situationen har bara försämrats. Lyckligtvis vi fick välfärdsområdena i stället men vi måste ge dem tid att reda upp trasslet..

Ari Mönttinen, Lojo

Hälsocentralläkäre, specialist i allmänmedicin

Fulmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde

Kristdemokraterna

Sänt till Västra Nyland tidningen, icke-publiserad